I helgen var vi och handlade nar Milton plotsligt bara stannade och inte ville ga vidare. Han hade fatt syn pa ett par skor han helst av allt i hela varlden (just da i alla fall) ville ha. Jag forstar kanslan han fick (jag fick ocksa en sadan i helgen) sa givetvis kopte jag dem till honom, nu ar han valdigt lycklig och han ville till och med ha skorna pa sig nar det var laggdags. Har ar skorna tillsammans med en lycklig son. 
